sagorna.blogg.se

Tåget svävade fram genom de melankoliska höstlandskapen. Gråbruna vidder i ett grådunkelt ljus från en beslöjad sol.

En evig skymning sänkte sig över skogen och ängarna.

Runtomkring oss låg världen tyst och tom. Som om vi vore de enda verkliga själarna och alla andra bara tomma skal. Robotar, zombier. Världen tillhörde oss där den låg stilla, sällsam men ändå skrämmande.

Vi ses nere på syltan i Höttglödd. Samhällets botten ligger som en svamp att suga upp ölen som alltjämt tappas ur kranen.

 

I Höttglödd finns inget vackert, så ingen har någonsin komplex över sina svällande magar, tunna ovårdade hår eller otvättade sura kläder prydda med senapsfläckar i sin odör av ruttet svett.